Nässelsoppa och rabarberpaj.....

......ja nu är det verkligen VÅR! Vad går upp mot den svenska våren?? Inget!!

Nu förstår du säkert att jag inte kommit iväg till Nepal som det var tänkt. Tyvärr kommer det att dröja framåt hösten innan det kan vara dags för nästa tur till Nepal

.Kan i alla fall berätta att i augusti kommer det att vara invigningsfest för det 5:e hemmet för 40 nya flickor,så då förstår du oxå att det behövs nya faddrar,men oxå gåvor till alla omkostnader.Gå in på missiongoodnews.org,klicka på Lovenepal där finns all info.och även en alldeles ny gripande och förfärlig livsberättelse från en av de nya flickorna.

Måste oxå berätta att jag blivit "extrafarmor" till en liten kille som föddes i Khatmandu idag,hans pappa Sujan blev som en son för mej när jag var där.Så nu förstår ni ju att jag längtar ännu mer att komma dit.

Avslutar med några bilder från mitt paradis Bromsta gård,min dotter och hennes familjs hästgård där jag bor i en liten röd stuga.

HA EN RIKTIGT SKÖN SOMMAR!

"tanterna" kryper gärna in under bänken för ett sandbad
där får de vara i avskildhet

Här har vi HERREN på täppan.

Detta uppochnervända paraply har jag gjort i betong  och genom kryckan porlar det vatten.

                                                                                  Visst är det riktig Bullerbykänsla.

VÄLKOMMEN INOMHUS

                          En månad i Sverige.......

Tänk vad tiden går for ändå,det var lite knepigt  att "landa" men nu känns det som jag "tagit mark ordentligt".

Det är såå härligt att få träffa familjen igen och njuta av mina barnbarn,men visst....mina tankar är nu och då i Nepal och jag undrar över hur mina prinsessor har det..Går det som planerat kommer jag att återvända i mitten av april för en kortare tur på ca 6 veckor,ska i så fall förbereda inför höstens olika projekt.

Det känns ju väldigt bra att vara i Sverige en sådan här härlig vårdag som vi haft idag.Fågelkvitter,sol och till och med utslagna videung,då ÄR det väl ändå VÅR!! Satt förresten utanför min stuga häromdagenoch drack kaffe och vände upp näsan mot solen en stund... .HÄRLIGT! Det finns väl ingen årstid som går upp mot den svenska våren. Så ut i naturen och njuut .

Kram och på återseende

                                    MÖTAS OCH SKILJAS.......

Nu är dagen D inne,väskorna står packade i köket och vi har nästan städat klart lägenheten.Pastor Raju hade bett oss komma till kyrkan kl 12 för en liten avskedsceremoni.Det blev en kännsloladdad men härlig stund. Som seden bjuder här nere fick vi varsin blomsterkrans om halsen och de börjar lära sej att mama tycker om att kramas så det blev ett riktigt kramkalas :).

Som ni ser på bilderna nedan blev vi hemkörda på MC,killen jag åkte med har blivit som en extra son för mej och han och hans fru är såå underbara, tror att jag nämnt om dom tidigare.

Till sist vill jag TACKA ALLA som följt mej på min resa både på bloggen och med förböner och jag säger som en av flickorna på B1 viskade i mitt öra under det att tårarna rann nedför hennes kinder;mama don´t forget us".......denna önskan vill jag skicka vidare till er alla:GLÖM INTE NEPALS PRINSESSOR!! Det finns såå många kvar att rädda från helvetet i Indien eller i ngn av Badibyarna. Pastor Raju berättade att det 5:e hemmet är på G så vi behöver fler faddrar!!

Vill du göra en insats gå in på Missiongoodnews.se,klicka på Nepal och längst ner på den sidan hittar du info om fadderskap eller en gåva.

Vill du komma i kontakt med mej för mer info om det program jag kommer att iordningställa och som jag gärna kommer och delar med mej av,ring eller skriv till mej:

mejl:mariah.ander@gmail.com

telenr: 073-9691273

Till sist vill jag önska dej det allra bästa: GUDS VÄLSIGNELSE över varje ny dag!!

Titta gärna in emellanåt på min blogg,jag kommer att skriva nu och då och jag hoppas oxå kunna återvända hit till mina älskade prinsessor och vänner jag fått här.

KRAM och på återhörande

MARIAH

                      Sammanfattning av de senaste dagarna.......

Nu är den sista dockan utdelad...i söndags var vi på Badi 2 och det är fantastiskt att uppleva hur de tar till sej dockorna och detta att ha en osynlig vän i Sverige som tänker på dom!Vi har allt som allt delat ut 172 dockor och det blev bara två över!!
I går var vi på en jättetrevlig och overklig dagsutflykt för att få se lite snöklädda toppar.Tillsammans med 20 andra personer trängde vi ihop oss i en minibuss och skumpade iväg upp mot höjderna. För ett par stycken blev skumpandet lite väl häftigt och tillsammans med alla tvära kurvor var det nära att Marlene och jag hade fått deras frukost i nacken ;(.Ja vi var minst sagt omskakade när vi äntligen kunde kliva ur bussen och gå de sista metrarna upp till en utsiktsplats som var helt hänförande.Framför oss hade vi snöklädda toppar,de högsta var på över 7000m och vår utsiktsplats på dryga 2000m.ö.h!!!!
Familjen vi åkte med hade lagat härlig Nepalesisk mat som vi åt tillsammans på en filt,de hade oxå tagit med tamburin,trumma och gitarr så det blev Nepalesisk sång och musik oxå,maten smakade mycket bättre än musiken lät...om man säger så, men trevligt hade vi.
Idag har vi haft några mysiga timmar med min sygrupp från B1.Vi träffades på ett köpcenter och började med att fika,för att komma till fiket måste man åka rulltrappa och flera av flickorna hade aldrig åkt rulltrappa....!!
Efter fikat sprang vi runt i en massa affärer,tittade på skor,kläder och..skor,några av flickorna köpte skor och några valde kläder,det är sååå härligt att vara tillsammans med dom,de ger såå mycket,men tar oxå mycket energi så när vi kom hem var vi rejält trötta.......
Ja nu återstår bara några dagar, så är vi tillbaka i Sverige.Oj vad tiden har gått fort,det kommer nog att ta ett tag innan jag hunnit smälta allt.
TACK alla underbara följare för att ni velat vara med mej på min resa,det känns lite konstigt att det snart är över. Men vem vet kanske återvänder jag hit framöver.Ett är då säkert,dessa flickor har satt djupa spår i mitt liv,jag är såå tacksam att jag fått göra denna resa

Visst är det en bedårande docka jag har i knät

Mallen i ett hav av dockor,sjuksköterskor,ballerinor och söta Nepalesiska dockor

Mont eneris på Himlamaja i bakgrunden...nästan

Hela sygänget i fikasoffan

Krishna poserar i nya skorna

Kram till er alla,återkommer innan vi lyfter mot Sverige.

                          TAMEL och BUDHATEMPLET.

En liten hälsning från mej och Marlene. Igår var i i det välkända Tamel,en stor marknad kan man nog kalla det med massor av härliga affärer att springa i....och det gjorde vi.Vi handlade en del saker att ta med hem och blev oxå lurade på några hundra Rupis,fast det hör till,man blir nog smålurad hela tiden ;). 

Marlene tog en massa bilder och sa ideligen;men åhh vi MÅSTE ha en butik i Sverige!! Det finns såå mycke´härligt här!!

Idag har vi varit hemmavid och gått "vår affärsgata" upp till en Supermarket och på vägen besökte vi ett av många Budhatempel,det tog ett antal timmar så nu har vi precis tagit en nap och druckit kaffe och ätit Polly till....Mmmmmm!!

I nästa vecka hoppas vi komma iväg på en två-dagars tur upp i bergen,men först ska vi besöka det sista hemmet och dela ut de sista dockorna för denna gång,det blir på söndag. Önskar att ni kunde se ,och höra flickornas glädje och förtjusta utrop när de fick sina dockor.

Några bilder från vandringen i Tamel.....

Min dotter Marlene är ÄNTILGEN här....och ca 120 Invisible friends har nu fått vänner!.

Marlene med morgonkaffet

40 ballerinor väntar på att få en vän.

Putha 4 år med sin docka tillsammans med Marlene

Heeeej alla kompisar i Sverige!!

Åldern på flickorna hade ingen betydelse
ALLA var lika glada över sin osynliga vän.

Ett riktigt kramkalas blev det innan vi lämnade 4.e hemmet.
Även Susan(föreståndaren) fick en kram och puss på kinden,till barnens stora glädje

Det fina föreståndarparet ska bli föräldrar till våren.

Ja det har varit två intensiva och härliga dagar sedan Marlene kom.Vi har besökt tre av fyra hem och det har verkligen varit fantastiskt att uppleva hur dessa dockor öppnade upp den skyggaste flickan av alla.Hon gömde sej hela tiden och kikade bara fram emellan åt för att snabbt gömma sej igen om hon såg att hon var iakttagen.Så kom dockorna fram och det var dags att få varsin docka och oxå rita dit ögon,näsa,mun och plötsligt såg jag lilla Mina mitt i gruppen med en docka i famnen och hela ungen fullkomligt strålade! När det var dags för avskedskramen kommer hon fram,med dockan i famnen och ger mej en riktig BAMSA kram och puss på kinden!!Kan ni föreställa er känslan inombords.......SÅÅÅ underbart!!

OM det inte är strejk här i morgon oxå(folket strejkar p.g.a att det varken finns gasol eller bensin)kommer Mallen och jag att "göra" Kathmandu,behöver ta ett par dagars vila från flickorna....det är sååå intensivt att vi  är helt slut när vi kommer hem på eftermiddagen, men väldigt TACKSAMMA över att få vara med om detta.
Kraaamar från två trötta,glada och tacksamma Nepali-wannabes.....

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                     



                  ÄNTLIGEN I FRIHET EFTER FLERA ÅR PÅ BORDELL I INDIEN

19 år och mor till 2 flickor,en på 6 år...
...och en på 3 år

14 år och fri efter flera år i helvetet.

Här väntar vi på pizza tillsammans med Magnus,efter att vi varit
och köpt kläder till flickorna

Under två dagar har jag tillsammans med Mikael Alfven och Magnus Hasselteg från Sverige träffat dessa två nykomna flickor och fått höra ytterligare två ofattbara berättelser.
De har under flera år varit på bordeller i Indien där de dagligen blivit våldtagna 50ggr/dag,minst,ofta oxå svårt misshandlade av pedofilerna.Den ena flickan berättar att om hon bad  att få slippa tex vid mens,blev hon slagen och ibland satte dom henne i vatten och tillsatte ström!Tillslut orkade hon inte psykiskt utan hamnade på sjukhus, eftersom de trodde hon mist förståndet och därifrån lyckades hon fly och finns sedan en vecka på ett av hemmen.
Den andra flickan,19 år och tvåbarnsmor berättar oxå om grov misshandel,våldtäkter och inte ens en gång när hon var gravid slapp hon undan.Hon berättar att när hon var i 8 mån med sitt andra barn hade hon svåra smärtor och bad att få slippa "jobba",vilket hon inte tilläts.Under en våldtäkt svimmar hon av smärta och förs till sjukhus och därifrån lyckas hon fly och tar sej till Nepal med sina barn.Nu finns oxå hon på ett av hemmen.När hon ser att jag gråter under det att hon berättar säger hon till tolken:Ingen har någonsin gråtit för min skull nu har jag en mamma",och så kramar hon mej.Förstår ni att man bara ÄLSKAR dessa flickor!!
Det behövs inte mer än att de känner att man vill dom väl,kramar dom och låter tårarna rinna,de är verkligen små hjältinnor och GUDS älskade prinsessor.
Det de var ivriga att få prata om var alla deras olyckssystrar som finns kvar och hur vi ska kunna hjälpa dom till frihet.
Ja efter dessa två dagar är  man helt slut,det är så ofattbara berättelser och man blir så engagerad så det är väldigt svårt att koppla av när man kommer hem.Jag har bara tagit med en bråkdel av allt de berättat ,en del går knappt att skriva ner så hemskt är det.
Kom ihåg att om du inte redan är fadder så gå in på lovenepal.se och fyll iformuläret som finns där,det behövs ekonomisk hjälp för att kunna fortsätta detta arbete och för att fler flickor ska kunna räddas.

 Kom ihåg:Allt vad du har gjort mot en av dessa mina minsta,det har du gjort mot mej/Jesus




PS.Fick precis veta att Nenne iVarberg som samlade in 4000kr runt jul ,i samband med ett yoga event nu haft ytterligare ett event med kvinnor från Falkenberg och samlat in ytterligare 2000kr.TACK underbara kvinnor!!DS