FRUKTSTUND PÅ 5an

   I eftermiddag(lördag) har jag varit på 5an och gjort fruktsallad till 70 förväntansfulla flickor.
När vi(ficka hjälp av staben att skära all frukt)portionerat ut all fruktsallad på tallrikarna och "toppat" med lite godis,ropade Papa upp flickorna till matsalen.Nu kan man ju för vänta sej att 70 tjejjer ska storma uppför trappan,men näe då,de kommer upp i led och går och sätter sej på sina platser. De väntar till alla fått sin tallrik och tillsammans tackar de Gud för maten.....och NU kastar de sej över fruktsalladen och när de är klara kommer de till mej, kramar mej hårt och säger "thank you mom".....det tar tag i hjärtat på mej,det behövs så lite för att uppmuntra dessa Guds prinsessor,för även om frukten är billig här är det inte så ofta de får en frukt,de är ju så många, så det blir ju "en extra slant" i alla fall i matbudgeten.
Flickorna försvinner ner till sina rum för att fortsätta studera,det är examenstider här med allt vad det innebär med prover för att se om man klarar kraven till nästa klass.
Jag stannar kvar i köket med kvinnorna som är i full gång med att förbereda middagen,det skala potatis,hackas lök/vitlök,skalas ingefära som sen mals ner och under tiden allt detta görs får vi en härlig stund tillsammans.
De har en sådan längtan efter att leva ett liv nära Gud,så det blir mycket frågor omkring detta,jag försöker besvara och förklara för dem och vi får en härlig bönestund tillsammans.
Det är en lite "äldre" kvinna med vid bordet som jag uppfattar som huvudansvarig för köket,hon kan ingen engelska så en av flickorna berättar hennes historia. Hon har fyra barn,mannen finns inte med i bilden längre och de två yngsta flickorna "försvann" för flera år sedan,de var då 7 och 14 år!! Hon har ingen aning om var de finns idag!När jag undrar hur hon orkar leva med detta,säger hon att "utan min tro på Gud hade jag inte orkat"! Hon är övertygad att Gud tar hand om hennes flickor när hon inte kan och att de ska komma tillbaka en dag.....vilken förtröstan!!
Nu har hon vigt sitt för att finnas för" Guds prinsessor":Hon är tidigast uppe och senast i säng,berättar en av medarbetarna. Det jag förundras över är hennes tillit till Gud och den glädje hon utstrålar,hon skrattar hela tiden,denna Gudskvinna inger en otrolig respekt och jag känner mej såå priviligierad att ha fått träffa henne.
TACKSAM över en fantastisk eftermiddag tar jag skolbussen hem(hade tänkt gå,men det ville inte Papa så han såg  till att bussen plockade upp mej när den passerade. Det är lönlöst att försöka protestera,här gå man inte ett steg för mycket ;)!

                       

ALLA flickor vill bli den som får be för maten,denna gång blev det  denna lilla prinsessa.

Min HJÄLTINNA!!